Starcross

Starcross är skriven av Philip Reeve, som även har skrivit serien om de vandrande städerna (De vandrande städerna, Förrädarens guld, Grön storm och Där världen slutar). Starcross är fortsättningen på Larklight. Böckerna utspelar sig i rymden på 1800-talet. Det brittiska imperiet består av de flesta planeterna i vårt solsystem (och deras månar), alla utom Saturnus, Neptunus och Uranus. Arthur Mumby och hans storasyster Myrtle bor i huset Larklight, som snurrar runt i en bana bortom månen. I den första boken visar det sig att Larklight är något mer än bara ett vanligt hus, och att Arthurs och Myrtles mamma är något mer än bara en människa.
I den här boken har Myrtle och Arthur precis kommit tillbaka från sina äventyr tillsammans med Jack Havock och hans besättning, den blå ödlan Ssilissa, mr Grindle, ioniern Munkulus, tentakeltvillingarna och den vänliga krabban Nipper.
Familjen Mumby får ett brev med en inbjudan att åka till hotellet Starcross, som ligger på en asteroid. De åker dit, men ser inte en skymt av havet det stod om i brevet. När de kommer dit ser hotellet först förfallet ut, men förändras plötsligt och ser jättefint och trevligt ut. När Arthur vaknar nästa morgon ser han att havet finns där. Det verkar som om hotellet färdas genom tiden, och havet tillhör det förhistoriska Mars. Men vem är Delphine Beauregard, och varför är en vän till Arthur och Myrtle där och kallar sig för Ignatius Flint? Hur försvann Sir Richard Burton och hans fru Ulla? Och vad är det egentligen som är litet och svart och säger "moob"?
Jag tycker att Starcross är en väldigt bra och mycket speciell bok. Det finns väldigt många väldigt bra författare, men jag kan inte komma på någon som verkar ha en fantasi som påminner om Philip Reeves.

Där världen slutar

Där världen slutar är den fjärde och sista delen i Philip Reeves fantastiska serie om de vandrande städerna och deras invånare. De tidigare böckerna i serien heter De vandrande städerna, Förrädarens guld och Grön storm. Jag tycker riktigt mycket om alla böckerna i den här serien, men Där världen slutar är helt klart min favorit. Den är mest spännande i hela serien, och jag tycker att slutet är helt underbart.
Böckerna utspelar sig på vår jord, flera tusen år framåt i tiden.Vår civilisation förstördes under ett hemskt krig som kallas sextiominuterskriget. Man har efter sextiominuterskriget kommit på ett sätt att bygga städer som rör sig och kan äta upp varandra. Städerna rör sig på olika sätt. Vissa, som London, rullar fram på marken. Isstäderna, som till exempel Anchorage, har medar och tar sig fram över isen. Brighton flyter, och Airhaven är en flygande stad. De rörliga städerna måste följa den kommunala utvecklingsläran, vilket innebär att större städer jagar och äter mindre. När en stad blir uppäten utplånas den helt. Staden som ätit upp den tar vara på allt av värde i den, och invånarna blir slavar i den större staden som slukat deras stad.
De flesta bor i rörliga städer, men inte alla. Det finns rörelsemotståndare. I den här boken har Gröna stormen, en väldigt krigisk grupp inom rörelsemotståndet, tagit makten över rörelsemotståndarna. Det är krig mellan Gröna stormen och stor del av städerna. Det drar ihop sig till ett avgörande slag, och hela tiden lurar ett mycket gammalt vapen (från sextiominuterskriget), som har makt att förstöra hela jorden, precis utanför atmosfären.
Den här världen är på många sätt olik vår, men det finns ändå många likheter. Det finns, precis som i vår värld, stora klasskillnader. Städerna har flera olika våningar. Till exempel London har sju våningar. Den översta kallas High London, och där bor de med högst status. Ju längre ner man bor, desto lägre status har man. Så är det i de flesta städer, även om det finns de där det är finast att bo i mitten.
En sak jag tycker väldigt mycket om med böckerna är människorna (andra karaktärer också, alla är inte människor). Ingen är helt ond eller helt god, alla är lite både och, så alla karaktärer är väldigt trovärdiga. Två av de allra viktigaste karaktärerna i böckerna är Tom och Hester. De träffades i början av första boken, och då var de inte så bra vänner. När Tom precis blivit nerknuffad från sin stad och träffat Hester upptäcker han att hon river sönder hans skjorta för att förbinda sitt skadade ben vilket gör honom upprörd.
"'Hallå!' sade Tom. 'Det där är en av mina bästa skjortor!'
'Jaså?' svarade hon utan att titta upp. 'Det här är ett av mina bästa ben.'"
I den tredje boken är Tom och Hester vuxna och har en sextonårig dotter, Wren. Hon är väldigt viktig i de två sista böckerna. En annan betydelsefull och intressant karaktär är jägaren Törnskatan. Den som vill veta vad en jägare är får läsa böckerna (i och för sig tycker jag att man ska göra det ändå)!
Även om Där världen slutar är slutet på den här historien finns det en till berättelse som utspelar sig i samma miljö, Fever Crumb. Den utspelar flera generationer tidigare än De vandrande städerna. Än så länge finns Fever Crumb inte på svenska, men förhoppningsvis kommer den att översättas.
Även om den sista boken är bäst i serien måste man läsa dem i ordning, annars blir man nog ganska förvirrad.
Alla de här böckerna är fantastiska. Läs dem!

Böcker A-Ö: nionde bokstaven

Böcker A-Ö finns på Malins blogg. Man ska nämna en författare, en bok och en litterär karaktär på en viss bokstav. Nu är bokstaven L.

Författare på L: Lene Kaaberbøl. Lene Kaaberbøl har skrivit Skämmarserien, fyra böcker som heter Skämmerskans dotter, Skämmmartecknet, Ormens gåva och Skämmarkriget. Hon har även skrivit serien om Katriona, som består av Silverhästen, Hermelinen och Isfågeln.

Bok på L är Larklight av Philip Reeve. Philip Reeve har även skrivit De vandrande städerna, Förrädarens guld och Grön storm.

Karaktär på L: Jag väljer två av mina favoriter, Lyra i Den mörka materian av Philip Pullman och Luna Lovegood i Harry Potterböckerna av J.K. Rowling.

Larklight

Larklight är skriven av Philip Reeve.
Den handlar om Arthur Mumby. Han är tolv år gammal och bor med sin pappa och sin syster Myrtle i ett hus i rymden. Huset heter Larklight. En dag får de veta att mr Webster ska komma till Larklight nästa dag. De vet inte vem mr Webster är, men de tror att han kommer från Kungliga Xenologiska Institutet, efterson han använder deras brevpapper. Men när mr Webster kommer nästa dag visar det sig att han är en spindel. Ingen vanlig spindel, utan en enorm, vit spindel som har tolv ben och kan prata. Med sig har mr Webster en hel armé av enorma, vita spindlar. Spindlarna kidnappar Arthurs och Myrtles pappa, och Arthur och Myrtle tvingas fly till månen i en livbåt. Där blir de nästan uppätna av en burkmal, men blir räddade av Jack Havock och besättningen från hans skepp (inget vanligt skepp som finns på havet, utan ett som flyger i rymden) Sofronia, den blå ödlan Ssilissa, den stora krabban Nipper, Munkulus och mr Grindle. Myrtle, Arthur, Jack och besättningen åker till Venus med Sofronia. Där träffar de dem vita spindlarna igen, och den här gången fångar de Myrtle...
Larklight är en kanonbra bok. Den är spännande och väldigt speciell. Den utspelar sig i rymden på 1800-talet, och jag har aldrig läst någon annan bok som gör det. Philip Reeve har faktiskt blivit en av mina favoritförfattare. Han har även skrivit de fantastiska böckerna De vandrande städerna, Förrädarens guld och Grön storm.

Grön storm

Grön storm är skriven av Philip Reeve. Den är den tredje delen i serien om Tom och Hester. De första delarna heter De vandrande städerna och Förrädarens guld.
Grön storm utspelar sig sexton år senare än Förrädarens guld. Tom och Hester bor på den nu stillastående staden Anchorage. De har en dotter som heter Wren. Hon tycker inte om livet på Anchorage, därför att hon vill upptäcka världen. En dag ser hon Caul, som också bor på Anchorage, gå av staden. Wren följer efter och ser att han träffar en man som heter Gärsen. Gärsen är en borttappad pojke. Bortappade pojkar är pojkar som har blivit stulna från sina föräldrar när de var små. Sedan har de utbildats till att bli tjuvar i staden Grimsby. Caul var också en sådan från början, men han rymde. Gärsen frågar Caul om han kan hjälpa Gärsen att ta en enda sak från Anchorage. Caul säger nej. När Caul har gått säger Gärsen att han har sett Wren och att hon kan komma fram från sitt gömställe. Wren gör det. Gärsen frågar om hon kan hjälpa till att ta saken. Wren säger att hon kan göra det om hon får följa med Gärsen när han ska åka iväg med sin undervattensfarkost. Han säger att hon får det. Han berättar att saken är en bok som är gjord av plåt. Wren går tillbaka till Angchorage och hittar boken. Nästa dag tar hon med den till Gärsen, men sedan blir det inte alls som hon har tänkt sig.
Jag tycker att den här boken är jättebra. Den är spännande och minst lika bra som de andra böckerna. De här böckerna hör till mina absoluta favoritböcker och jag tycker att alla som gillar spännande böcker borde läsa dem.
Den fjärde delen finns på engelska och heter A Darkling Plain. Jag läntar efter att den kommer på svenska.
Philip Reeve har en hemsida för den här bokserien.

Förrädarens guld

Förrädarens guld är skriven av Philip Reeve. Boken är den andra delen i en serie. Den första delen heter De vandrande städerna. Den tredje delen heter Grön storm. Böckerna utspelar sig i en värld där städer rör på sig, jagar varandra och äter upp varandra. Böckerna handlar om Tom och Hester.
I den här boken är Tom och Hester på den stora staden Airhaven. En man från staden Arkangelsk kommer ombord på staden. Han säger att han har guld, som han ger till dem som har upplysningar om var någon av isstäderna befinner sig och talar om det för honom, så att Arkangelsk kan jaga isstäderna och äta upp dem.
Tom och Hester ger sig av med sitt luftskepp Jenny Hanniver. De får en passagerare, professor Pennyroyal. De är på väg till platsen där han bor när de blir attackerade av luftskepp från rörelsemotståndets organisation Gröna stormen. Jenny Hanniver blir skadad, men eftersom de flyger över isen kan de inte landa. Tom, Hester och Pennyroyal ser en av isstäderna, Anchorage, och landar där.
På Anchorage styr markgrevinnan Freya. När hon får höra att professor Pennyroyal är med på luftskeppet som landade på hennes stad blir hon jätteglad, eftersom han har skrivit böcker om Amerika, och dit tänker Freya styra sin stad.
När Freya lär känna Tom, Hester och Pennyroyal blir hon förälskad i Tom. Hon tycker synd om honom, därför att Hester, som är Toms flickvän, är ful och vill bort från Anchorage, fast Tom inte vill det.
Freya bjuder Tom på middag. Tom dricker vin, och han blir full och kysser Freya. Hester ser det, och blir så arg att hon tar Jenny Hanniver och flyger iväg. Hon kommmer ihåg Masgard från Arkangelsk, och flyger dit. Där berättar hon för Masgard om var Anchorage befinner sig. Hester har en plan med att Anchorage ska bli uppätet, men sedan händer det någonting som gör det omöjligt för henne att sätta planen i verket.
Jag tycker att den här boken är jättebra, precis som den första. Det tycker jag därför att den är spännande och därför att jag tycker att det är en häftig idé att städer jagar varandra och äter varandra.

De vandrande städerna

De vandrande städerna är skriven av Philip Reeve.
Den utspelar sig i en värld där städer rör sig och äter upp varandra. Det gör de därför att de behöver mat. Den här boken handlar om Tom, en tredje klassens historikerlärling som bor i London. London har inte varit på jakt på evigheter, men när London börjar jaga en liten stad som heter Salthook får Tom inte gå ut och titta på jakten. Han måste stanna kvar inomhus och damma av historiska föremål. Tom går sin väg ändå. När den han är lärling hos ser det måste Tom arbeta i innanmätet. Det är där alla uppätna städer hamnar. I innanmätet träffar Tom sin idol Thaddeus Valentine, Londons chefshistoriker, Valentines dotter, Katherine Valentine, och hennes varg, Hund. När de går runt i innanmätet dyker det upp en flicka som försöker mörda Valentine. Tom hindrar henne och jagar henne genom innanmätet. När hon kommer fram till Londons kant undrar Tom varför hon ville mörda Valentine. Då säger hon: "Fråga honom. Fråga honom vad han gjorde med Hester Shaw!" Sedan hoppar hon av från London. När Valentine kommer berättar Tom vad flickan sa. Då knuffar Valentine ner honom från London. Nere på marken träffas Tom och Hester, och man får följa dem på en massa spännande och otäcka äventyr.
Jag tycker att den här boken är jättebra därför att den är spännande och därför att det är en häftig idé med städer som rör sig och äter upp varandra.