
Spindelbarnen är skriven av Gudrun Wessnert.
På barnhuset lär Sam känna sex andra barn, Immy som hittades på en kyrkogård, Val vars föräldrar sitter i fängelse, Adam Siggs som vid en olycka fick en fördjupning i sin mage där han nu förvarar sin tama groda, Tanja som hittades i en källare och då var så mager att man tänkte ge henne till hundarna, tysta blyga Ann och Rosie, som förutom att hon under Sams första kväll kommer med varningen "ät aldrig svamppaj" är lika tyst som Ann. Svamppajen tillagas, liksom all annan mat på barnhuset, av kokerskan Cornelia Pratt som inte kan skilja på giftsvamp och ätbar svamp. Om barnen skulle bli förgiftade skulle resten av samhället inte sakna dem, Cornelia Pratt skulle inte bry sig och fru Klopke och fröken Imperston skulle bara bli glada.
Reglerna på barnhuset är oerhört stränga, och den som inte lyder blir inlåst i den mörka, kalla källaren som är full av råttor. De andra barnen vet att de behandlas illa, och att de borde ha det mycket bättre, men det är bara Sam som tror att det är möjligt att skapa ett bättre liv. Att komma ifrån barnhuset går inte, säger de andra, som helt gett upp hoppet. Inte heller Sam vet hur hon ska göra för att rädda sig och sina nya vänner, men hon vet att något måste göras. Runt omkring sig ser hon tecken på krafter mycket mäktigare än fru Klopke eller fröken Imperton någonsin skulle kunna föreställa sig, men är de som besitter dessa krafter villiga att hjälpa henne?
Den här boken pratade Gudrun Wessnert om när hon kom till vår klass och pratade om sina böcker och sitt skrivande i november 2009. Redan då blev jag sugen på att läsa den, och blev därför mycket glad när den kom! Jag blev inte besviken, Spindelbarnen är en superbra bok som jag verkligen rekommenderar!
