20 februari 2009

Den mörka materian















Nu tänker jag skriva om Den mörka materian, som tillhör mina absoluta favoritböcker.
Alla som inte har läst de här böckerna borde verkligen göra det. Olika världar existerar i väldigt mycket fantasy, men de här böckernas olika världar är bättre än de flesta. Jag vet inte riktigt varför, men det är så. Jag är även väldigt förtjust i Lyra. Hon är en stark tjej som klarar av det mesta. Hon är väldigt vild, väldigt nyfiken och tycker inte om att följa regler. Hon är väldigt lojal mot sina vänner. Hon har en vän som råkar illa ut i första boken, och hon lovar att rädda honom. Hon är väldigt envis, och hon ger inte upp. Att hon försöker rädda sin vän märks även i den tredje boken.
Den mörka materian är skriven av Philip Pullman. Den består av tre böcker, Guldkompassen, Den skarpa eggen och Bärnstenskikaren.
Tolvåriga Lyra och hennes daimon Pantalaimon bor på Jordan College i Oxford. De lever i en annan värld än vår, en värld där varje människa har en daimon. Ens daimon är en del av ens själ, i form av ett djur. Daimonens skepnad (vilket djur den föreställer) beror på hur man är som person. Barns daimoner har ännu ingen fast skepnad, och kan byta skepnad. När man blir vuxen antar daimonen en fast skepnad, och det är den skepnaden som visar ens personlighet. Jag tycker att daimoner är en fantastisk idé.
En dag gömmer Lyra och Pantalaimon sig i ett klädskåp i sällskapsrummet på Jordan College och ser rektorn och akademikerna prata med Lord Asriel, Lyras farbror. Lord Asriel har återvänt till England från en expedition i Norden. Där har han hittat en plats där man genom norrskenet kan se en annan värld. När Lord Asriel lämnar Jordan ska han tillbaka till Norden.
Samtidigt händer det saker i Oxford. Slukarna har kommit dit. I landet har barn försvunnit. Det sägs att de har blivit slukade, tagna av Slukarna.
Plötsligt en dag får Lyra veta att hon ska äta middag med rektorn. På middagen lär hon känna den vackra, tjusiga mrs Coulter. Mrs Coulter föreslår att Lyra ska bo hos henne och senare följa med henne till Norden. Detta gör Lyra gärna. Innan Lyra flyttar till mrs Coulter i London får hon en sak av rektorn på Jordan. Han kallar den alethiometer. Han säger att den talar om sanningen och att Lyra ska gömma den för mrs Coulter.
Innan Lyra ger sig av inser hon att hennes vän Roger är försvunnen. Ingen har sett honom på länge. Har han blivit tagen av Slukarna?
I London får Lyra prova ett helt annorlunda liv, ett lyxigt och glamouröst liv. Hon får en massa fina, nya kläder och får äta på fina restauranger. Men Lyra upptäcker att någonting inte stämmer. När ska mrs Coulter ta med dem till Norden? Och varför snokar hennes daimon, den gyllene apan, bland Lyras saker? När Lyra under ett cocktailparty hör saker om mrs Coulter som får henne att förstå att mrs Coulter inte är så underbar som hon först trodde rymmer hon och Pantalaimon. På väg bort från mrs Coulters våning blir hon infångad av män hon tror är Slukare. Hon blir räddad av zyjenare som tar henne till sin båt. Hon får möta zyjenarnas kung, John Faa, och den gamle, vise zyjenaren Farder Coram. Zyjenarna planerar att ta sig till Norden, dit de vet att Slukarna tagit de försvunna barnen, för att rädda barnen. Lyra får tid att titta mer på alethiometern, och börjar förstå hur den fungerar. När hon visat att hon kan förstå den bestäms det att hon ska följa med till Norden.
På väg till Norden, i Trollesund, träffar hon aeronauten Lee Scoresby från Texas och pansarbjörnen Iorek Byrnison från Svalbard. Iorek lever i exil och människorna i staden har tagit hans rustning. Utan den är han ingen pansarbjörn. Lyra undrar om han kan följa med och hjälpa till att rädda barnen, men det kan han inte utan sin rustning. Lyra använder alethiometern för att ta reda på var hans rustning finns, och Iorek tar tillbaka den. Sedan lovar han att hjälpa Lyra att rädda barnen.
På väg till Norden träffar Lyra även häxan Serafina Pekkala och hennes daimon Kaisa. Även de hjälper till. Kaisa berättar att Slukarna tagit barnen till en plats som kallas Bolvangar, långt upp i norr.
Lyra och zyjenarna beger sig ditåt, men de blir anfallna på vägen. Lyra blir tillfångatagen och förd till Bolvangar, platsen dit Slukarna för barnen. Lyra väntar på att zyjenarna och Iorek ska komma för att rädda barnen, medan hon själv tänker ut en plan för hur barnen ska göra när de kommer.
Jag tänker inte berätta hur det gick för de andra barnen och zyjenarna, men jag kan berätta att Lyra överlevde och kom iväg från Bolvangar. Eftersom boken handlar om Lyra och det finns två delar till i serien är det logiskt att hon överlever.

Första boken har filmats. Jag tycker inte att filmen är lika bra som boken, men den är ändå väldigt bra för att vara en film (på det stora hela tycker jag mer om böcker än filmer). Bilden ovan är från filmen och föreställer Lyra tillsammans med pansarbjörnar.
I början av andra boken, Den skarpa eggen, tar Lyra och Pantalaimon sig till världen Lord Asriel sett genom norrskenet. Den världen är vår värld. Hon träffar (i vår värld) Will, som letar efter sin försvunna pappa. Lyra och Will hamnar även i en annan värld, där staden Cittàgazze finns. I Cittàgazze finns vålnaderna, en sorts varelser som är farliga för barn men inte för vuxna. Därför träffar Lyra och Will endast barn i staden. I Cittágazze kommer Will över en kniv och det visar sig att han är den rätta knivbäraren. Det är ingen vanlig kniv, utan en kniv som kan skära igenom vad som helst, även barriären mellan olika världar.
I Lyras värld har kyrkan väldigt mycket makt och styr mycket över människornas liv. Kyrkan försöker ta makten i andra världar också, och i tredje boken, Bärnstenskikaren, drar det ihop sig till den slutliga uppgörelsen mellan auktoriteten (som är ungefär som Gud) och de som vill få tycka och tänka som de vill, under ledning av Lord Asriel.
I Bärnstenskikaren kommer Will och Lyra till många olika världar och råkar ut för många spännande saker. I andra boken träffade Lyra Mary Malone, en forskare från vår värld som får väldigt stor betydelse i den tredje boken.
Har du inte läst de här böckerna, läs dem! Du kommer inte att ångra dig.

19 kommentarer:

  1. Vad mycket du har hunnit med idag!
    Den mörka materian är också några av mina favoritböcker!

    Förresten, i interjuven om dig, stod det att du får böcker av förlagen. Vad roligt! Så skulle jag också vilja ha det, får gratis böcker!

    Skriver du egna berättelser? Jag antar det, för du skriver väldigt bra recensioner! Om du nu skriver berättelser skulle jag gärna vilja läsa dem! =D

    Ser fram emot fler boktips!

    SvaraRadera
  2. Kul att du också gillar Den mörka materian =) Ett tips om du vill bli bättre på engelska är att lyssna på dem som hörböcker på engelska (jag har lyssnat på en inspelning där Philip Pullman läser och olika skådespelare läser alla repliker). Det lärde jag mig jättemycket av.

    Ja, det är jättekul att få recensionsex av böcker.

    Ja, jag skriver väldigt mycket egna berättelser. Någon gång kanske jag lägger upp någonting på bloggen.

    SvaraRadera
  3. Okej, tack för tipset, men det inte enklare att läsa för då kan man ju slå upp ordet, om man lyssnar så vet man ju kanske inte stavningen?

    SvaraRadera
  4. Jo, men man får ett väldigt bra uttal efter ett tag. Dessutom är det så att det är enklare med böcker man läst tidigare. Man lär sig mycket på ett roligare sätt än att slå upp orden hela tiden.

    SvaraRadera
  5. Okej, då får jag fixa en ljudbok på engelska och samma bok på svenska =D
    o igen, tack för tipset!

    SvaraRadera
  6. Jag har sett guldkompassen på film, och den var väldigt spännande! Jag ska skriva upp titlarna och se om jag hinner läsa dem någon gång!

    Du skriver extremt bra recensioner:)

    SvaraRadera
  7. Kul att du tycker att jag skriver bra :)

    Du borde verkligen läsa böckerna. De är väldigt bra! Som jag skrev i inlägget, boken är bättre än filmen.

    SvaraRadera
  8. Åh, jag älskade de böckerna när jag läste dem för några år sen, har tänkt läsa om dem någon gång, men jag har så många nya böcker samt lånade som ligger och väntar... När jag läser din blogg så blir jag inspirerad till att börja skriva egna bokrecensioner och lägga ut på min blogg, inte bara korta tips som aldrig blir av. Ska försöka med det i framtiden. Har du läst serien Arvtagaren? Dem om Eragon?? ^w^

    SvaraRadera
  9. Rolig blogg :) du är verkligen duktig på att skriva om böcker! Jag har också en bokblogg fast jag har svårt att komma på hur jag ska blanda böckerna, du vet.. så att det inte blir samma sak hela tiden! Har du något tips?

    SvaraRadera
  10. Fantasy Girly: Ja, jag har läst böckerna om Eragon. Visst är de bra!:-)

    Lina: Kul att du gillar bloggen :)
    Du behöver egentligen inte blanda böckerna, jag menar, om du läser en sorts böcker och tycker mest om dem så gör det inte någonting om du skriver mest om sådana böcker.
    Lycka till med bokbloggandet!

    SvaraRadera
  11. Jag har skrivit en lång kommentar på detta. Var tror du att den har tagit vägen?
    Lena K E

    SvaraRadera
  12. Tack för den fina beskrivningen av "Den mörka materian". Det enda jag funderar på i det du skriver är om det verkligen är så att auktoriteten= Gud. Är det inte snarare så att auktoriteten = kyrkans doktriner?
    Du kan väl läsa det som jag skriver om Philip Pullman i "Reality & Fantasy" (det är dock inte alls lika intressant som det du skriver). Då kanske du kommer på något som du inte riktigt håller med om i min text!
    Min intervju på litterarurfesten i Umeå med Julia Sandström kommer i nästnästa nummer av tidskriften Opsis Kalopsis. Hon svarade så fint på dina frågor!

    Allt gott i alla världar Matilda!
    önskar dig
    läsvännen Lena Kjersén Edman

    SvaraRadera
  13. Kul att du tycker att det är en fin, intressant beskrivning! Jag tycker att auktoriteten är både kyrkans regler och Gud (framför allt i Bärnstenskikaren). Jag ska kolla i din bok. Det ska bli intressant.

    Det ska bli spännande att se tidningen!

    SvaraRadera
  14. Angående kommentaren som försvann: Den har kanske hamnat i en annan värld!

    SvaraRadera
  15. I en artikel om Philip Pullman av författaren Mats Berggren står det att en stridbar grupp inom katolska kyrkan i USA på alla sätt har motarbetat filmen Guldkompassen så att den därför har gått med förlust i USA. (Inte i Europa.)
    Därför blir det ingen filmatisering av de övriga delarna i "Den mörka materian".
    Jag tycker det är sorgligt för jag tror att de många ungdomar och vuxna som tycker att böckerna inte är helt enkla att läsa skulle få inspration att satsa på läsningen (för alla delarna i sviten är ju så bra!)om de hade fått se en filmatisering.
    Matilda, vad tycker du om vad-hände-sedan-boken där Lyra blivit sexton år och där hennes daimon inte längre byter skepnad " The Book of Dust"?
    undrar Lyra- och läsvännen
    Lena Kjersén Edman

    SvaraRadera
  16. Jag håller med, det är jättesynd att de andra böckerna inte ska bli film. "The Book of Dust" har inte kommit ut än, han håller väl fortfarande på att skriva. Det finns en vad-hände-sedan-bok, "Lyras Oxford", som jag har läst och tycker väldigt mycket om. Den utspelar sig två år efter Bärnstenskikaren, och hör ihop med "The Book of Dust". Tanken var att den skulle vara en del av "The Book of Dust", men Philip Pullman tyckte att den kunde vara en egen bok. Jag tycker att den är jättebra, och om du inte har läst den borde du verkligen göra det!

    SvaraRadera
  17. "The good man Jesus and the Scoundrel Christ". Philip Pullmans nya bok har blivit väldigt omdiskuterad.
    I tidningen Guardian tar ärkebiskopen i Canterberry den i försvar!
    Men NÄR kommer denna intressanta bok ut på svenska ....
    Jag längtar!

    lena kjersén edman

    SvaraRadera
  18. Jag tycker att den verkar väldigt bra, och om den inte kommer på svenska snart tror jag att jag försöker läsa den på engelska!

    SvaraRadera